Medicinsk massage

problem-rygg

Medicinsk massage är ett samlingsbegrepp från Axelssons gymnastiska institut för tekniker som arbetar med kroppen muskulärt, strukturellt (ligament, bindväv och mycket annat) eller neurologiskt. Det är en terapeutisk behandlingsform vilket betyder att fokus är på ett problemområde, t.ex. smärta eller funktionsbegränsning i en del av kroppen.

Problem som uppstår i kroppen är antingen resultat av yttre våld (vanligtvis från olyckor och idrott), psykologisk påfrestning (från stress och depression), och förslitningsskador till följd av hur kroppens används i vardagen. Förslitningsskador är absolut vanligast och undersökningar visar att nästan 80% av befolkningen har återkommande värk i antingen nacke och rygg, eller ländrygg.

Nedan följer en genomgång av de vanligaste förslitningsskadorna, medicinska massage tekniker och hur kroppen fungerar. Man bör ha i åtanke att kroppen är fascinerande komplex och individuell så det som beskrivs är alltid en generalisering.

Förslitningsskador

medicinsk-bra

En kropp i balans.

Tiotusentals år av evolution har formgivit våra kroppar för ett mångsidigt liv i rörelse på två ben. Vår ryggrad skapar en lodlinje genom kroppen som håller oss upprätta med hjälp av djupa stabiliserande muskler. Så länge lodlinjen hålls upprätt görs detta med minimal muskelansträngning och helt automatiskt oavsett om vi sitter, står eller går.

När lodlinjen bryts uppstår obalans vilket ökar belastningen och får kroppen att koppla på ytliga starkare muskler. Dessa är dock ej gjorda för långvarig ansträngning. Därför börjar med tiden smärta att uppstå och musklerna förlorar sin funktion när de blir utbrända.

I vårt nya moderna samhälle har vi ändrat vår livsstil och bryter därför av en mängd olika anledningar kroppens lodlinje, t.ex. genom att spendera mycket tid sittandes med böjd nacke och blicken in i en datorskärm, eller fysiskt arbetande med tunga lyft och ensidiga arbetsuppgifter. Kroppen svarar an med smärta och irritation för att varna oss, men eftersom vårt beteende är en del av vår livsstil tvingas vi ofta att ignorera varningen – ur det växer förslitningsskador.

För att motverka förslitningsskador kan vi göra tre olika saker:

  • Vi kan ändra vårt beteende för att återskapa balans i kroppen.
  • Vi kan bygga kroppen starkare för att orka med en obalanserad lodlinje.
  • Vi kan söka kroppsterapi för att temporärt lätta smärtan och rätta till balansen.

Som medicinsk massageterapeut kan jag stödja dig med alla tre saker eftersom det handlar om att skräddarsy en lösning som fungerar för dig och din unika livssituation. Läs gärna stycket nedan som heter ”Så funkar kroppen” för att få en djupare förståelse.

Här följer några konkreta exempel på hur och varför olika delar av kroppen påverkas av förslitningsskador.

Nacke och rygg

medicinsk-nar

Obalans i nacken.

Området kring nacke och övre rygg är den vanligaste platsen att uppleva smärta i från förslitningsskador. Smärtan beskrivs ofta som onda punkter mellan skulderbladen och uppemot nacken. Beroende på person kan smärtan sprida sig upp mot huvudet och skapa spänningshuvudvärk likt en hjälm kring baksidan av huvudet, eller ned åt längsmed armarna vilket ofta blandas ihop med tennisarmbåge och liknande problematik.

Förslitningsskadan uppstår när nacken under långa perioder förblir nedböjd och armarna arbetar monotont framför kroppen i små rörelser. Det vanligaste exemplet är att titta ned i en mobiltelefon eller liten laptop och skrivande på tangentbord, d.v.s. vanligt kontorsarbete.

Det som sker i kroppen är att framsidans hals- (sternocleidomastoid & scalenii) och bröstmuskler (pectoralis major/minor & serratus anterior) blir spända och förkortade. Detta överbelastar baksidans nack- (splenii & levator scapula) och ryggmuskler (rhomboideus & trapezius) som ger upphov till tillfällig eller kronisk smärta. Problemet är alltså obalansen mellan fram och baksida. När baksidans nacke- och övre ryggmuskler är överbelastade ökar även risken för migrän och nackspärr.

Lösningen är att släppa spänningar och töja ut framsidans hals- och bröstmuskler och sedan lugna ned baksidans nack- och övre ryggmuskler. Efteråt är det rekommenderat att själv fortsätta töja framsidan och träna upp baksidan. Detta kombineras med eventuella uppföljningsbehandlingar.

Ländrygg

medicinsk-lumbal.png

Obalans i ländryggen.

Området kring ländryggen är den näst vanligaste platsen att uppleva smärta från förslitningsskador. Ofta beskrivs det som en dov kronisk värk som hugger till vid ansträngning. Beroende på person kan smärtan sedan sprida sig som ett bälte kring midjan eller ned i sätesmuskulaturen.

Förslitningsskadan uppstår när kroppen under långa perioder är böjd i höften utan aktivitet i de djupa magmusklerna. Obalansen i lodlinjen kan också uppstå om buken är mycket tyngre än sätet, som vid graviditet, eller efter mycket tid hopsjunken i en tv-soffa eller kontorsstol.

Det som sker i kroppen är att framsidans höft- (iliopsoas) och lårmuskler (rectus femoris) blir spända och förkortade. Det överbelastar rygg- (quadratus lumborum & erector spinae) och sätesmuskler (gluteus) som ger upphov till tillfällig eller kronisk smärta. Problemet är igen obalansen mellan fram- och baksida. När baksidans nedre rygg- och sätesmuskler överbelastas ökar även risken för ryggskott.

Lösningen är att släppa spänningar och töja ut framsidans höft- och lårmuskler och sedan lugna ned baksidans nedre rygg- och sätesmuskler. Efteråt är det rekommenderat att själv fortsätta töja framsidan och träna upp alla muskler kring midjan som tillsammans kallas magkorsetten. Detta kombineras med eventuella uppföljningsbehandlingar.

Andra problem

Det finns en mängd andra problem och obalanser som kan uppstå men behandlingen sker ofta på liknande sätt med hjälp av medicinsk massageterapi genom att släppa spänningar, töja ut och träna upp. Nedan följer några exempel på andra problem:

  • Ledproblematik så som artros och diskbråck.
  • Benproblematik så som löpar/hopparknä, hälsporre, benhinneinflammation och ischias.
  • Arm och axelproblematik så som golf/tennis/mus-armbåge, (falsk) frozen shoulder och diverse domningar.

Psykologisk påfrestning och yttre våld

massage-pysko.png

Käkmuskulaturen påverkas ofta av stress och depressioner.

Förutom förslitningsskador påverkas kroppen också av psykologisk påfrestning och yttre våld. De är båda två en försvarsmekanism där hjärnan säger åt musklerna att spänna sig. Yttre våld är ofta relaterat till olyckor och idrott där fall, slag, ryck och drag är vanliga. Kroppen reagerar instinktivt och spänner musklerna kring skadan. Muskelspänningen sitter ofta kvar under hela läkeperioden för att skydda området. Om våldet upplevs som en traumatisk händelse kan spänningarna sitta kvar långt efter att skadan är läkt och ge upphov till smärta, som en förberedelse i musklerna på att våldet ska återupprepas även om det aldrig sker.

Vid psykologisk påfrestning så som stress och depression gör kroppen sitt bästa för att skydda de områden som den uppfattar som utsatta. Stress leder ofta till höjda axlar och spända käkar, och depression till en hopsjunken hållning. Det påverkar  musklerna kring nacke, axlar och huvud. Om stressen och depressionen blir kronisk blir även muskelspänningarna det. Annan icke muskelrelaterad smärtproblematik som magsår och mensvärk får kroppen att reagera med samma instinktiva försvarsmekanismer, varför de leder till spänningar i bäckenet och den djupa magmuskulaturen.

Precis som förslitningsskador ger upphov till överbelastade och utbrända muskler, gör även psykologisk påfrestning och yttre våld det.

Så funkar kroppen

Ur ett massageterapeutiskt perspektiv börjar nästan all kroppslig problematik med en obalans. Ofta är den rent fysiskt och geometriskt kopplad till kroppens lodlinje. När kroppen kommer ur balans tvingas muskler antingen jobba hårdare eller kompensera för uppgifter de inte är gjorda för. Detta leder till utbrända muskler. Efter lång utbrändhet uppstår förslitningsskador vilka ger kronisk värk och risken för akuta smärttillstånd såsom nackspärr och ryggskott ökar.

massage-nacke

Huvudets belastning på nackmusklerna öka från 5kg till 27kg vid obalans.

Två lager muskler

Kroppen är mycket förenklat uppbyggd av två lager muskler, de djupa stabiliserande musklerna och de ytliga förflyttande musklerna. De förflyttande musklerna skapar all rörelse i vår kropp, såsom att gå, springa och hoppa. De stabiliserande musklerna håller kroppen i balans både när vi rör oss och är stilla. Dessa muskler är väldigt uthålliga men relativt svaga varför de är beroende av kroppens lodlinje för att arbeta effektivt. De förflyttande musklerna är starka men tröttnar snabbt. Biceps är ett bra exempel på en förflyttande muskel då den skapar rörelse i hela armen och kan lyfta tunga vikter. I vardag och träning talas det sällan om de djupa stabiliserande musklerna och är därför relativt okända för gemene man.

massage-djupa

De djupa magmusklerna.

När kroppen kommer ur balans och de djupa stabiliserande musklerna inte orkar med (t.ex. när skallens belastande vikt börjar närma sig 15-20kg i bilden ovan) så tvingas de ytliga förflyttande musklerna att hjälpa till. De riskerar dock att snabbt bli utmattade eftersom de inte är gjorda för långvarigt stabiliserande arbete. I dagens samhälle blir det hela extra komplicerat när vi på gym och träningspass fokuserar på att bygga just de ytliga musklerna eftersom de är mest synliga. För att istället fokusera på de djupa musklerna krävs lätt vikt, små rörelser och många repetitioner. Yoga och pilates är två träningsformer som är specifikt inriktade på de djupa musklerna.

För att få en uppfattning om sin generella styrka i de stabiliserande musklerna kan man testa sina djupa magmuskler. Gör detta genom att ligga på rygg med utsträckta ben, lägg händerna lätt på höfterna och lyft sedan mycket långsamt ena benet ett par centimeter ifrån marken. Vid god styrka ska detta vara möjligt utan att höfterna rör på sig. Med dagens livsstil är det många som inte klarar det här testet.

Spänningar, inflammationer och bristningar

Muskelspänningar uppstår hela tiden så fort hjärnan aktiverar en muskel för att antingen stabilisera eller förflytta en kroppsdel. Om muskeln överbelastas eller är utbränd kan spänningen stanna kvar i muskeln och orsaka smärta. Det finns inget entydigt svar på varför detta sker men enligt vissa teorier vill hjärnan instinktivt skydda en utsatt muskel.För att släppa spänningar är vanlig massage ett utmärkt verktyg. En muskelspänning kan eskalera och bli en triggerpunkt som ger strålande smärta ut igenom kroppen. Triggerpunkter kan vara aktiva och smärta hela tiden, eller passiva och smärta vid beröring eller ansträngning. Triggerpunkter behandlas vanligtvis med en teknik som heter Pressur eller vid mera akut smärta en annan teknik med namnet Strain Counter Strain.

Inflammationer är kroppens naturliga läkeprocess när någonting skadas, t.ex.  en muskel, ben, sena eller nerv. Genom att något svullnar upp ökar blodtillströmningen vilket hjälper kroppen att läka. Genom att något ömmar påminns vi om att vara extra försiktiga med skadan. Inflammationer förväxlas ofta med infektioner som uppstår när någonting externt angriper kroppen såsom ett virus eller en bakterie, men en infektion kan leda till en inflammation. Muskelinflammationer uppstår vanligtvis i allvarliga förslitningsskador eller genom yttre våld som skapar bristningar i muskeln eller någon av dess senor eller fästen.

Bristningar kan vara allt ifrån en vanlig streckning till att muskeln helt och hållet går av. Bristningar och inflammationer behandlas vanligtvis inte med massage, utan ska vara i vila. Omkringliggande muskler som stressas av skadan kan lugnas med diverse olika massagetekniker för att minska smärtan och påskynda läkeprocessen.

Bindväv och rörlighet

Att bygga bindväv är kroppens sätt att förstärka där musklerna inte räcker till att hålla kroppen i balans. I exemplet med en framåttippad nacke (mobilnacke) kommer bindväv uppstå längs nacke och skuldror om obalansen är långvarig. Till skillnad från en muskel som kan spännas och slappna av efter hjärnans signaler är bindväv fast och oflexibel varför den låser kroppen i obalansen. Ju mera bindväv som byggs upp ju orörligare blir kroppen vilket leder till långvarig stelhet. Nedbrytningen av bindväv sker automatiskt vid rörelse men det går långsamt. För att påskynda processen kan tekniker som bindvävsmassage och hårdtöj användas som manuellt bryter ned bindväven och återskapar rörlighet.

Hur mycket rörlighet vi behöver är beroende av hur kroppen ska användas. Att ha för lite rörlighet tyder på att muskler är spända i överansträngning eller att bindväv begränsar kroppen. Att ha för mycket rörlig kallas överrörlighet och är skadligt för leder och skelett. Förenklat bör människor med för lite rörlighet jobba med att bryta ned bindväv och att töja muskler, och människor med för mycket rörlighet bör bygga muskler som stabiliserar och håller lederna på plats. Överrörlighet påverkar ofta skuldrorna eftersom de är helt beroende av muskler för stabilitet, till skillnad från höften som förstärkts av senor. Träning sker med lätta vikter och många repetitioner för att komma åt de små stabiliserande musklerna runt de olika lederna.

Behandlingstekniker

Jag använder mig av en mängd olika kroppsterapeutiska behandlingstekniker anpassade för alltifrån akut smärta till utbrända muskler och långvarig stelhet. Nedan följer en kortare genomgång av de olika teknikerna.

massagetekniker

Strain Counter Strain beskrivs bäst på svenska som vilolägen och är en osteopatisk teknik som utvecklades för att behandla akut smärta där vanlig massage är allt för hård. Den akuta smärtan uppstår ofta vid överbelastning, hastiga rörelser eller en stresstopp då hjärnan går i försvarsläge och låser en eller flera muskler. Då passar Strain Counter Strain utmärkt för att lösa upp t.ex. nackspärr och ryggskott. Tekniken går ut på att kroppen placeras i olika vilolägen där specifika muskler kan slappna av. Detta signalerar till hjärnan av behovet att spänna muskeln inte längre finns, och därmed släpper smärtan. Eftersom akut smärta ofta uppstår i redan utbrända muskler är det rekommenderat att följa upp behandlingen med andra massagetekniker och träning för att undvika återfall.

Triggerpunktsbehandling används när muskelspänningar har börjat ge upphov till aktiv eller passiv strålande smärta. Genom att lägga en pressur på muskeln kommer hjärnan återigen bli medveten om spänningen och gradvis släppa den. Trycket under pressur anpassas efter muskeln och patienten, ett lösare tryck blir som en uppmaning till hjärnan att släppa spänningen medan ett hårdare trycker tvingar hjärnan att släppa spänningen för att undvika muskelbristningar. Triggerpunktsbehandling kombineras ibland med vilolägen för att minska obehag och förbättra resultatet eftersom det hjälper muskeln att slappna av.

Mjuktöj och Massage är det som vanligtvis associeras med massage. Det är avslappnande för både utbrända muskler och tröttna sinnen. Beröringen släpper ut må-bra-hormonet oxytocin som hjälper patienten att varva ned. Nästa alla medicinska massagesessioner innehåller en del av antingen mjuktöj eller massage, eller båda två.

Revolving är en långsam och djupgående massageteknik som manuellt separerar och bryter ned bindväv. Långsamheten hjälper till att påverka den djupa muskulaturen, muskelhinnorna och andningen varför det upplevs som väldigt avslappnande. Tekniken utvecklades för dansare som är både väldigt rörliga och vältränade eftersom det är svårt eller rentav skadligt att använda hårdtöj på den typen av kroppar. Ur ett revolving-perspektiv består kroppen av stora muskulära stråk som behandlas i en och samma långsam rörelse. Ett exempel sidan av sätet, till ryggen och ut längs armen. Därför behandlas ofta stora delar av kroppen och behandlingen tar minst en timme. För att komma riktigt djupt vid mycket bindväv rekommenderas behandlingar på två timmar.

Hårdtöj används för att töja ut förkortade muskler. Det är ett samarbete massör och klient där vikt läggs i muskeln åt ett håll och klienten spänner emot. Förkortade muskler uppstår ofta genom enformig träning som endast belastar en del av muskelns rörelse, och ofta mycket tungt. Det klassiska exemplet är musklerbyggare på gym som vill ha korta, explosiva och synliga muskler. Muskler kan också förkortas av bindväv som begränsar rörelseförmågan. Förkortade muskler smärtar sällan i sig själva men obalansen de skapar leder till utbrända muskler i andra delar av kroppen.

Kroppsbesiktning

Att göra en kroppsbesiktning handlar om förbyggande friskvård. En besiktning består av följande steg.

  • Intervju om vardagsvanor så som arbetssituation, kostvanor, träningsmöjligheter, fritidsnöjen och stressnivåer. Resten av besiktningen anpassas sedan efter denna information.
  • Visuell besiktning av kroppshållning för att upptäcka obalanser. Här ingår bland annat kroppens lodlinje, rotation och position av ben och axlar, och jämförelse av höger och vänster kroppshalva.
  • Styrketest av den djupa stabiliserande muskulaturen, och funktionstest av den ytliga förflyttande muskulaturen. Resultatet är alltid väldigt individuellt varför det finns två mått: minsta möjliga funktion/styrka för att förebygga smärtproblematik och optimal funktion/styrka för att prestera i livet.
  • Rekommendationer på behandlingar, nya vanor och diverse styrke- och funktionsövningar. Genom att bli medveten om hur just din kropp fungerar blir det lättare att motivera dig själv till en förändring, samtidigt som det blir enklare att göra det bästa av den kropp och livssituation du har.

En fullkroppsbesiktning tar en och en halv timma.

massage-besikt

James Ward, Studies of Anatomy